Investerarskydd

Investerarskyddet träder in när ett institut har gått i konkurs och det visar sig att du inte kan få ut dina värdepapper eller pengar. Du kan då få ersättning för förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per institut. Du blir informerad av Riksgälden och konkursförvaltaren om möjligheten till ersättning. Men du måste själv framföra ditt krav på ersättning till Riksgälden inom ett år från dagen för konkursbeslutet. Skyddet omfattar de värdepapper och pengar som institut hanterar när det utför så kallade investeringstjänster åt kunder. Med investeringstjänst menas bland annat köp, försäljning eller förvaring (depå) av värdepapper såsom aktier, obligationer eller derivatinstrument.

Eftersom dina värdepapper och pengar ska vara åtskilda från institutets tillgångar får du normalt ut dem vid en konkurs. Om institutet trots detta inte kan lämna ut din egendom, till exempel därför att det efter konkursen inte går att reda ut vad som är dina respektive institutets tillgångar, har du rätt till ersättning från investerarskyddet.

Investerarskyddet gäller för alla kunder, såväl privatpersoner (inklusive omyndiga) som företag och andra juridiska personer (till exempel dödsbon). Institut som själva tillhör investerarskyddet kan dock inte få ersättning. Din ersättning beräknas på det marknadsvärde som de aktuella värdepappren hade vid konkurstillfället. Investerarskyddet kompenserar inte eventuella värdeförändringar på aktier och andra värdepapper. Skyddet infördes i Sverige 1999 och baseras på ett EG-direktiv. Motsvarande system finns i övriga EU-länder. Investerarskydd finns också i flera länder utanför EU. De institut som är anslutna till investerarskyddet betalar en avgift till Riksgälden.

Investerum AB använder bland annat Den Norske Bank ASA filial Sverige (”DNB”) som depåbank för sina kunders tillgångar. DNB godkändes av Finansinspektionen som depåbank 2010. DNB har en mycket stark kreditrating och ägs till stor del av norska staten. Nivån på DNBs investerarskydd är i enlighet med gällande lagstiftning för svenska filialer till en utländska bank och uppgår till NOK 200 000 per kund, vilket i detta fall räknas som Investerum AB och inte dess slutkunder. I händelse av DNBs konkurs så är Investerum ABs kunders tillgångar skilda från både DNBs och Investerums tillgångar. DNB har även mycket säkra system och ansvarsförsäkringar för att hantera och minimera risker för förlust av värdepapper p.g.a. att banken utsätts för brottsliga åtgärder.

Läs mer (PDF)

Insättningsgaranti

Insättningsgarantin innebär att staten garanterar de pengar du har satt in på konton hos banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag. Det betyder att du som kund får ersättning av staten om ett institut går i konkurs eller när Finansinspektionen beslutar att insättningsgarantin ska träda in. Instituten som är anslutna till insättningsgarantin har Finansinspektionens tillstånd att ta emot kunders pengar på konto.

Garantin träder i kraft om ett institut går i konkurs eller när Finansinspektionen beslutar att insättningsgarantin ska träda in. Insättningsgarantin ersätter kapital och upplupen ränta upp till ett maximalt belopp motsvarande 100 000 euro per person och institut. Vid beräkning av ersättningsnivån räknas beloppet i euro om till svenska kronor enligt gällande mittkurs den dag då insättningsgarantin träder in. Mittkursen som används fastställs dagligen av Nasdaq OMX Stockholm (Stockholmsbörsen) och publiceras på Riksbankens webbplats riksbank.se.

Syftet med insättningsgarantin är att stärka skyddet för allmänhetens insättningar och bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Den infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EG-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder. Insättningsgaranti finns också i flera länder utanför EU. Insättningsgarantin finansieras genom avgifter från de anslutna instituten. Insättningsgarantifondens värde uppgick till 28,3 miljarder kronor per 31 december 2012.

Läs mer (PDF)

Läs mer hos riksgälden (extern länk)